Här kommer lite tips för den som vill börja kompostera sitt eget hushållsavfall.
Det finns flera modeller av kompostbehållare i handeln, de flesta är ganska dyra i inköp. (Har sett att Ikea börjat sälja kompostbehållare till ett lägre pris, men jag har inte kollat hur modellen egentligen ser ut.) I vår hemkommun Mölndal beviljas man rabatt på sophämtningstaxan om man anmäler att man har en hushållskompost på tomten och samtidigt ansöker om sophämtning varannan vecka.
Komposten mår bäst om det kommer in lagom med luft hela tiden, men den ska helst inte torka ut. För att göra det luftigt i botten är det bra att grunda med ris eller tunna grenar så att inte matrester täpper till lufthålen i kompostens golv. Har man gammal multnande kompost att tillgå kan man gärna lägga i lite av den också.
Sedan är det bara att börja. Det är svårt att få bra fart på en nästan tom kompost så nu är det läge för bäst-före-utrensning i skåp och frys, det behövs viss volym för att få upp värmen. Varva matavfall med torrt material från trädgården (torrt gräs, torra löv, söndersmulade grenar – till detta behövs en kompostkvarn) och rör om mycket. Det finns speciella pinnar att röra med som har en liten utfällbar vev i toppen så att man kan få med sig materialet upp från botten ordentligt. En regnig sommar är det svårt att få tag i lämpligt torrt material. Har man inte sparat löv från vårstädningen får man vara uppfinningsrik. Ibland hämtar jag det översta torkade skiktet från trädgårdskomposten (som ligger i ett vanligt kompostgaller) och blandar med matresterna. Man kan ju också snabbtorka ogräsrens i solen. Sönderrivna äggkartonger, hushållspapper och mjölpåsar brukar också få hamna i komposten. Att hålla en bra balans mellan kväve och kol – eller vått och torrt – är viktigt för att hålla komposten i bra trim. För torr – ja då händer inte så mycket, för blöt – då kan den börja lukta illa.
Det är bra om man kan finfördela matresterna så att man inte får för stora bitar i komposten – hela potatisar, stora bröd eller stora melonskal tar längre tid att bryta ner än småbitar. (Själv slarvar jag ofta med detta, men jag försöker bättra mig!) Lägg ingenting av vanlig plast i komposten, självklart inga kemikalier eller gifter heller. En del matproducenter har börjat sälja mat i komposteringsbar plast. Dessa påsar och askar går bra att lägga i komposten, men ibland har de ganska lång nedbrytningstid.
När temperaturen stiger kan man få problem med flugor. Det är inte så roligt. Börja med att ta av hela locket och rör ordentligt. Häll i torrt material om komposten verkar för blöt. Får man inte bukt med flugorna genom att röra extra mycket kan man hälla på ett tunnt men täckande lager vanlig planteringsjord. Flugorna trivs inte i jorden och försvinner snart. (Har även läst att man kan stävja flugutbrott med tidningspapper som man väter och täpper till med. Jag har dock inte lyckats med detta själv.)
När kompostbehållaren är full är det dags att låta den vila lite. Materialet i botten borde vid det här laget vara färdigt, men det översta kan behöva några veckor på sig att bli färdigt. Modellen jag använder, Perstorps Green Line, har inte någon lucka i botten utan man plockar isär hela behållaren när det är dags för tömning. Antingen får man lägga allt på hög och låta det efterkompostera i form av “gödselstack”, eller lägger man toppskicktet åt sidan medan man använder den färdiga komposten i jorden varpå man lägger tillbaka det färskaste i behållaren, eller gör man som vi och skaffar ytterligare en kompostbehållare.
Ute i trädgården använder jag komposten till det mesta – odlingslådor, rabatter, rosor, fruktträd och bärbuskar. Ibland lägger jag komposten ytligt kring på jorden, men för det mesta myllar jag ner den runt plantorna. Inbillar mig att den befintliga jorden får en bättre struktur då.
Jag lägger mycket äggskal i komposten så till kalkskyende växter som rhododendron och hortensior använder jag inte min egna kompost (det finns speciell sur jord och surjordsgödsel att köpa i handeln – annars kan man se till att plantera surjordsväxterna i naturligt anpassad miljö).
Det är ett tungt jobb att tömma en hel kompost och det tar mig närmare en halv dag att tömma och gräva ner allt material på lämpligt ställe. En stadig skottkärra är ett måste! Sedan är det dags att montera ihop behållaren igen och börja på ny kula!
Man kan också gräva ner matrester direkt i jorden och så att säga kompostera på plats. Ingrid Olausson kallar detta direktkompostering. Jag gillar tanken väldigt mycket och har provat själv. Men man måste gräva väldigt djupt för att materialet ska få vara ifred för skator och kråkor. För mig blev det helt enkelt för jobbigt. Bananskal därmot direktkomposterar jag! Rosorna gillar bananskal väldigt mycket, och sönderklippt i småbitar multnar det fort.
