Mitt trädgårdsintresse började långt innan jag hade någon trädgård. I första lägenheten började krukväxterna flytta in på tidigt stadium och de blev många!! Upptäckte tjusningen i att så fröer och driva upp egna plantor. Jag odlade tomater i sovrummet och hade jordgubbar och smultron i köksfönstret. (Kan tillägga att lägenheten saknade balkong.)
När jag väntade första barnet flyttade jag och min blivande man till ett litet radhus i Mölndal med tillhörande täppa. Framsidan var en liten gård i direkt söderläge med ett högt plank på varje sida. Där blev det varmt! Påskliljorna stod i full blom i februari och vinbären mognade före midsommar. Nackdelen var att det blev oerhört torrt och nästan outhärdligt hett på högsommaren. Bakom huset fanns en liten gräsplätt i norr. Mycket mossa, en massa kirskål och några buskar. Fick mycket erfarenhet under åren i radhuset, jag hann testa många blommor, bärbuskar och faktiskt även ett par mindre träd. (Saknar vårt Lobo med de underbara röda äpplena!)
När familjen vuxit till sig och barnen var en hel kvartett flyttade vi 2006 en kilometer västerut till Safjället, ett litet naturreservat i norra Mölndal. På gatan ligger en rad hus alla byggda på 70- och 80-talet. Vår tomt är drygt 1000 kvm och vätter in mot skogen. Ett lite speciellt läge, men fantastiskt utmanande. Här finns mer att jobba med – plats för större träd och buskar, drivbänk och rosor. Dessutom mysiga vrår där man kan dra sig undan både som barn och vuxen. Målet är att trädgården ska kännas som en förlängning av hemmet, inte som en bit fjärmande natur som startar utanför väggen.
Är ingen trädgårdspedant, ej heller storsamlare av någon särskild växt. Jag odlar lite grönsaker i odlingslåda, komposterar och klipper gräsmattan med handjagare. Dricker helst mitt kaffe på bänken under rönnen.
